torsdag

klockan är fem över tre. det är ganska grått ute. det börjar bli mörkt.
jag är förkyld och har kollat i tre timmar dexter nu.

mwih.
hi.
hi.
tillsammans med min after eight.

imorgon ska jag vara utklädd men jag har ingen aning om vad. seså slå ihop din hjärna å säg mig!

vi slår en spik för det

kanske för att det blev lite sömn i natt, eller för att halsen och förkyldheten spökar igen, kanske för att intervjuer suger lite av musten varje gång, eller för att inga datorspel funkar längre.
kanske är det då bra att ha en datormus, man kan vända på.
å hitta spännande knappar som styr musiken.

kanske kan det vara roligt när världen är lite snuvig. som idag.

i helgen och att försvinna lite från jordens yta med mera

oj. jag är tillbaka. nu.
tror jag inte pratat med någon annan än fredde å mamma å pappa ( å bror&flickvän i en minut) sen i fredags. gick så att säga lite underjorden. även om det inte riktigt var meningen, kanske.

nåja. hur som helst.
i fredags blev det utgång. vi kan säga så mycket som såhär att det råkade bli lite för mycket av det goda lite för snabbt och det mesta jag minns kan rymmas på en hand. men överlag tror jag att det var en trevlig kväll. jag vet att jag hade väldigt trevligt sällskap med mig i alla fall.
baboom thank you loviepeeps!

på lördagen mådde jag som jag förtjänade. ha ha ha. inser jag nu såhär i efterhand.
egentligen kan vi lämna det där fast med den lilla anekdoten att pappa skrattskrålade "jaa visst ska hon leva uti hundrade år" som satan på morgonkvisten. dock med med ändringen "fast inte som det ser ut nu" efter. pappa, pappa, denna humoristiska knalle.

men jag repade mig. jag fick se till att repa mig. och på väg in till bio med froj drog han plötsligt av mig i rotebro, hojtade got ya! ungefär fast inte riktigt och sa att bion kunde jag glömma.
som en förvirrad själ knallade vi sedan till ata där han dukat upp med bubbeldricka, jordgubbar, naturgodis och titanic framför jacuzzin. och tackar, sa jag för det. prata om födelsedagskväll fast överraskning.

och nu kan man jag fråga sig varför jag ger en analys av min helg, och så kan man fråga sig om jag borde fortsätta med den. men jag säger såhär att har man inte skrivit om läget på två dagar får man skriva långt! ett motto som heter som det gör.

på söndagen glömde vi bort att vrida klockan. missade tvättiden fast vi skulle hunnit med råge och vann en timme under hela dagen. som för övrigt spenderades i teknikprylarnas mekka, infra city, och fem timmar på en ommöblering. jag säger snyggt och room service nästa.

vaknade imorse till en timme dexter, en after eight (after ajt!!!) och ett snack på telefon.
glömde jag säga att jag sökt jobb på posten?
annars sa jag det nu.

ALLTSÅ LÖNINGSFREDAG

jag glömde det viktigaste! att det givetvis blir ÄNNU en anledning mina kära att fånga natten ikväll. är inte det underbart! för det har ni väl hängt med på? va? att det blir total utgång like all time i natt.
åhjo.
jag har bunkrat med min magiska turkisk peppar blandning och, hör å häpna, till och med varmåkall.
haha, jösses. känner ni the vibes of the past? så att säga.

hope you do hope you do!

en sån där löningshelg

vilket innebär att idag blir en såndärkallad löningsfredag, då man ska springa hem efter jobbet och riva upp lönespecet eller kanske hellre till närmaste bankomat och jubla alternativt gråta över beloppet på kvittot. ja löningsfredagar tycker nog alla om.
alla som har ett jobb.
alla som får sin lön.
det vill säga.

vi kan säga såhär.
jag har inget jobb.
idag fick jag lön.

puss!

JAG FINNS

jag måste bara tala om att jag för tre sekunder sedan uppnådde den ultimata existensbekfräftelsen.

även om bilden i sig kanske inte, såhär i efterhand, skulle varit det ultimala valet så känner jag hur jag faktiskt växer.
jag fullkomligt blir någon.

nå hur har jag uppnått detta? helt plötsligt?
det handlar om något så storartat som att mitt nylle, mitt anlete, dyker upp om jag googlar på mitt namn.

åh. hörni?
ut å googla med er nu.

och observera att det inte är en sketen fejjan bild.

formateringstrollet som visste för lite

det var meningen att jag skulle formatera om min dator idag. jag tänkte helt enkelt, ta tag i det hela. allt material är backupat sen några veckor och har ägnat senaste timmen med att kolla vilken musik det är värt att skriva upp att man har. det tog lång tid. det gjorde det.
nåja sådär helt enkelt. i korta drag har det alltså bara varit en tidsfråga om när.

idag slutade jag fråga. det vill säga, jag har alltså plockat upp installationscdearna ur påsen. jag har dragit ut internetkontakten.
jag har blundat hårt och varit beredd på att klicka..

jag har upptäckt att jag inte har en aning om hur man gör nu.
vadå
formatera?

det här är en sån cliffhanger fail förstår ni.
besvikelsen!

jag fattar ingenting. och gogglat, det har jag.
vad nu?

...froiiii?

vänta lite nu!

vänta här nu. nu är jag suspicious här.
tog en titt på en good old stegräknare höll jag på att säga men i alla fall besöksräknare OCH satte kaffet i halsen såhär.
ursäkta mig!
men har jag inte haft en enda besökare på en vecka? låter det verkligen riktigt klokt?!
för om så är fallet kan jag ju lika gärna lägga ned med det här fåneriet med detsamma.

...eller råkar det vara så, kan det verkligen vara så, att någonting har gått snabbt? att den har slutat räkna.

better hope so! annars har mitt själveriskriveri fått sig en törn. det säger jag då dig. fy fasen vilken måndag!

the power of speed...sort of

rekordlördag, hurtlördag eller kanske saturday on speed! herre. nu ska ni få höra.
jag har nämligen aldrig i mitt liv städat ett så stökigt rum så snabbt. det ni! och för att vara jag.

med utgångspunkten att fler kläder låg på golvet, i sängen och på skrivbordstolen än faktiskt i garderoben satte jag igång. tänkte nu jävlar ska jag göra det här på en timme. och det kanske inte känns som en superstor bedrift men ååh vad stolt jag är. över mig själv!

för vet ni?
det hela gick på en ynka liten halvtimme. tjoff tjoff tjoff in i garderoben sa det och i tvätten och glasen i diskmaskinen och kvittona i papperskorgen. förifanken.

och vad är klockan nu? halv ett. precis! och jag sov till å med länge och nu ska jag springa å träna en stund och fånga dagen och musklerna och allt och det här, vänner, har gett mig hopp om mänskligheten. om att det går att grovstäda ett väldigt stökigt rum på speed och få det att funka! i like.

nåja. finliret får vänta. men det är lugnt.

fredag och så lite till

ahh så det skakdes igår!
först två timmar på gymmet (tjenatjena ni förstår! vilken liten knuskelmutte jag kommer bli!) och senare till underbara och underbaraste navid och hans små gudar. och gudalikt var det och jag och jojomojo hamnade helt plötsligt längst fram och med scenen var ungefär 2 cm hög så det vill säga hade vi de rätt upp i nyllet och så tårna slog i kanten. men det var härligt! härligt härligt.

och idag har jag haft en fin dag med mycket träningsvärk och det också fredag idag, den dagen alla som arbeter 9-5 jublar på och de som är timanställda gråter blod men eftersom jag är nollanställd så bestämmer jag mig för att tillhöra jublarna.

det har blivit lite kallare i luften och hösten är på väg snart. men det ordnar sig nog ska vi se. med lite socker på och koftor av ylle, ja då kanske löven tillochmed får ramla av...lite grann.

apropå bullen och den hurtiga

inatt jag drömde något som jag aldrig dröm förut och så vidare. jag drömde att det var en stor, gigantic orkester och jag skulle spela the good old tvärflöjt av alla instrument och kom på att jag inte spelat på 5 år och förstod verkligen inte vart vi var i noterna. stället var crowded med människor som spelade trumpet och gudars vet vad. hur som helst.

igår gjorde jag det! förresten. jag satte igång med träningen igen hejaheja mig, och det kändes gudars, att jag inte yogat på några månader. men trots det, min yogaanda fanns minsann där! ohja. den ska fan inte försvinna efter två år med solhälsning a. I say.

nänu. snart ska jag väg och worka out igen, förstår ni, i'm back on track! hurtbullen. ..sort of.
och tjejer, nu till businessen, vad sägs om två veckor marocko i vinter? ska vi köra påt eller?
jag lovar, det kommer bli helt livsfarligt.

public image

människor som går som katten runt het gröt. på plåttak.
just can't seem to understand them.

jag uppdaterarrerar

jag har nu, mina vänner, insett det lilla kruxet med att inte ha något jobb: man får inga pengar.
vilket är ett krux som i vanliga fall inget problem. för närvarande har jag pengar. jag klarar liksom av att leva på dem i några månader. MEN det gäller inte om jag ska följa min melbourniska (verkar som det rather then sidney for now) planer och dra dit efter jul. hoho. hur fasen tror jag att det ska gå till? så nu ber jag lite på mina bara knän till er där ute att RÅKAR det vara så att ni har ett litet trevligt träd som det växer selmor på can i be the man to guard it for you. nu vet ni!

och dyker det inte, ve och fasa, upp ett sådant träd så får jag väl fortsätta skrapa mina triss och vinna orienteringstävlingarna, or something like it, kanske utöka min födelsedag till en gång i veckan. och om det så nu kommer krävas får jag väl antagligen också till och med vänta några år på denna excellenta trip abroad och till dess sätta mig i skolbänken igen. men hmhm. det tål att funderas lite på det där. tyvärr råkar ni nu ut för grejen att jag tänker högt på det. jaja.


i torsdags för övrigt, så fick jag ju en prebirthdaypresent från lovepuff.
å vilken prebirthpresent.
hoho den mannen. ta mig på jazzklubb å käka fanzypanzydinner å bounda EVEN MORE med avishai. herre den grabben vet hur man tämjer mig.
jag tänkte bara säga det.
att det var en väldigt väldigt helt adoreable mindblowing night and concert and yadda everything.

torsdag fast ganska tidigt

klockan är tjugo över sju och jag är upp med tuppen. inte för att jag behöver men det vart lite knepigt att somna om så nu sitter jag här å tänker titta på mr harry såklart och mysa ner mig. det vänstra ögat, mitt, är svullet som en liten eller stor golfboll beroende på hur man ser det så jag tänker att nog ser jag allt lite skröplig ut just nu.

å andra sidan så har jag inga belägg alls överhuvudtaget för att tycka synd om mig själv eftersom det här således ser ut att bli en alldeles förträäääfflig dagi övrigt. en liten skattjakt igår med elva lappar i froids rum slutade med att jag är uppbokad för kvällen på något som jag inte hade en aning om. en dålig grej med det är att jag börjar får ohygglig dålig koll på konserteran - en bra att jag slog tårna i taket av glädjeskuttet. taggnessen! tacktacktack!

gårdages fylldes annars också den av små anekdoter som vi får ta senare, kanske. kan säga att den innehöll en liten doktor med en stor huvudställning i järn och pannlampa, och en rulltrappa med 27 poliser. .

nä nu. är filmen. klar. å nu tänker jag göra gröt.

sedan läste jag en handbok om hushåll

om jag skulle skriva inlägg i sömnen skulle det bli världens mest spännande, hör ni det. gud ja. ni borde vara med när jag drömmer. härom natten till exempel drömde jag två ohyggligt ohyggliga mardrömmar. en av de gick ut ungefär på att det bröt sig in en pundare i mitt hus och jag fick fly utan ett öre på mig och skulle missa min klipptid.
dock vaknade jag i tid och hann med god marginal. sedan fick jag sitta där i tre timmar men det är en annan historia.

idag ska jag till den där remisstiden hos den där specialistläkaren i solna tjugo över ett. jag drömde att jag gick dit. eller sprang dit. fast jag var på gotland. med störtande flygplan.
i vilket fall som helst hade farbror doktor en liten smått retarded son, men väldigt snäll, som fick hjälpa till att assistera och titta på halsen. han hade sin kompis med sig. det hela slutade i alla fall med att läkaren tittade, suckade, och pustade uppgivet att jag hade multipel skleros.

sonen och hans vän flinade och försökte dölja sina skratt. men jag såg det. jag såg det minsann!
sedan fick jag gå därifrån, eller om jag vaknade. tror aldrig jag fick någon medicin.

well the sky could be blue/mison in the sky with diamonds

ribban är lagd fast den borde ligga högre

nu har jag börjat söka jobb. (!?!?!)
och nu har jag sagt det.

och nu tänker jag säga att jag antagligen inte kommer stå ut en sekund på ett jobb om jag inte har en plan på vad jag jobbar för.

typ såhär.
jag jobbar inte för att köpa ny skor.
jag har redan skor.
även fast skor, tycker man ju om. och det är ju i och för sig aldrig fel att ha råd med dem heller,
men

anledning till att jag jobbar är ju egentligen för att stockholmsvintern helt enkelt frammanar jättejätte sura uppstötningar.
man slaskar bort här. simply as that.
det vill säga, jobb equals pengar som gör det möjligt att byta tapeter ett tag.

och jag måste verkligen byta tapeter ett tag.
förstår ni det?

sen är frågan om jag själv förstår det.
förnärvarande låter jag mest som bikaraktären i en sågad moodyssonskildring. eller prisad, det vill säga desto mer miserabel ju mer getingar men, get a grip, så miserabel är jag inte. någon måtta får det liksom vara.

hur som helst. kontentan av poängen är väl antagligen att jag alltså inte förstår att jag måste rycka arslet ur vagnen och börja producera lemonad, bygga bordet, skaffa skylt och midjeväska.
själva frågan vart man ska ta vägen for real remainar, men det är ju den roliga biten av det hela. kind of.

mrhfr.

så nu letar jag helt enkelt efter bären till saften. men hoppas mirakulöst fortfarande på att pengarna ska regna ner en solig decemberdag runt frukosttid (eller kontinuerligt fram till dess) och sedan kan jag ta mitt pick å pack å sticka iväg en stund i januari. så sådärja då var det sagt. vad tycker ni? låter som en bra idé, tycker jag.

dripdrop.

och ute regnade det

idag skulle det ha hänt mycket vänner, om inte allt hade gått på snedden.
ni förstår, jag avslutade förra inlägget med att springa ned till kulturhuset. klipp sa det.
fast ändå inte. höll tummarna, filerna fanns där, det var bra. vad fanns alltså inte där?

klippprogrammet.

med tre pen.

hur som haver blev det alltså ett sjujeda ståhej som resulterade i att vi, efter att ha gått igenom möjligheterna till programmet
1. ladda ner i sjuhunda år
2. låta sara ladda ner i sjuhunda år
3. låta rias bror ladda ner och köra ned det (i sjuhundra år)

eller göra som vi gjorde det, vill säga tog tåget till ata och hämtade fredds nycklar. åkte tillbaka igen. gick hem till honom. låste upp dörren. förde över programmet. gick ner till kulturhuset.
låste upp dörren. satte in i externa. förde över programmet. började installera programmet.
läste read me filen.

upptäckte att datorn var för gammal för programmet.

skål! med slösade pengar på en sushi däremellan, kan tilläggas, fast å andra sidan är ju sushi är alltid gott.

nu ikväll hade vi en annan framåtillbaka skrupler om bio vs not bio vs bio som blev ett nej. till slut.
ja herre.

och halv sju vaknade jag idag också.
herre. man kan ju tro att jag faktiskt gör något vettigt om dagarna.

ah jiess

nu är jag försenad. för att jag tänkte plita några rader men fastnade med annat och nu är jag verkligen försenad.
jag visste att jag var försenad redan innan jag bestämde mig för att öppna eldrävsfönstret men nu är faktumet att jag borde vara på fri fot. ute. med skorna på.

inte i sängen utan skor och kissnödig och ja, ni hajar saken.

därför får mina anekdoter vänta till senare för nu skrev jag ju om det här och det var ju i grund och botten inte ens det som var meningen.
alltså borde jag ta externa hårddisken och springa ner till mer filmklipp, right away.
sort of.