jag vet PRECIS vad jag skulle kunna skriva, förresten!

och jag skulle kunna lägga upp bilder också, minsann.
förstår ni? det är liksom den nionde mars idag. då är det ett år sedan hela turbulensen satte igång för real. när den där kalassnurran som skickats i nyllet på pojken 9 månader tidigare tog sats och flög in i båda två på samma gång for real och så blev det som det blev och sedan två dagar efter började jag på teknik.

så det var också ett år sedan.

HERREGUD TIDEN GÅR SÅ SNABBT JAG DÖÖÖR LITE SNART TOG VI STUDENTEN SÄGER VI OCH SÅ VISAR DET SIG ATT VI ÄR NÄRMARE PENSIONEN ÄN STUDENTEN. som de säger på den där habblarns reklamen! åh.

some sunny day baby

jag vet inte riktigt vad jag har att skriva just nu riktigt. jag skulle kunna skriva typ att idag ska jag ta en promenad, åt banangröt till frukost och måstemåste börja öva hela hela veckan på saker jag inte övat år och dar på. att det kanske är synd om mina grannar just därför.

jag skulle kunna skriva att jag och frojken blev knådade av ett par thailändska fötter i helgen fast det är ju inte riktigt sant, det var nog ett par östermalmska axelssonsutbildade händer (kanske) men att knådad, det blev man.

sedan skulle jag kunna säga att det ligger två gott och blandat påsar brevid mig men att de inte är mina.
och det är nionde mars och min ekonomi har dalat åt skogen men om två veckor börjar jag plugga igen.

och så skulle vi kunna säga massor av annat fast det känns lite oväsentligt. typ som det här.
att jag ofta skriver .ocm istället för .com

tjabbel om babbel om små dorkighet

när jag ändå sitter och googlar klassisk sång repertoarer (herregud) och tar en tjittjattreminder med fia om gamla stycken vi en gång skrålade kan jag passa på att nämna ytterligare en låt som bannemej (å tannemej) skickar feta rysningar längs hela the and only spajn of mine. jag pratar om tourdion. visserligen i midi, dök den upp nu.
men det säger väl en hel del.

gud den låten. i manskör. haha what sort of geek am I, men seriously här, det är bara sååå (BETONA) bra.

robert plant & alison krauss - gone gone gone (moved on)

hahahooo jag förstår inte hur den kan vara så bra. låten.
så jag måste nämna den. för duon är så exemplarisk.
varför jag inte gör det förrän nu?

jag vet inte! vissa karameller måste man suga på länge.

att båda två sedan är fanTASTISKA musiker (som di leva skulle sagt det) är bara ett ytterligare mind blowat russin i kakan som man slukar. och äter gång på gång på gång. och tänker att man kanske skulle börjat spela fiol i alla fall.

eller kanske inte.

nåja. visserligen förstår jag om ni inte vet vem krauss är. sådant vet man kanske bara om man går i sina fars fotspår, om pappan är min dvs, men robert plant. hallå. det vet väl alla.
wikipedia! om inte annat. pusspuss. lyssna lite till på hela raising sand skivan. mjaou. som sagt. karamellen.

fjärde som i mars som i vår i kalendern

insåg att jag måste bestämma mig för ett låtval snart och det går sådär.
det finns så många...låtar.
tydligen

heeheh.

gör de ba

och hur ljusnan frös fast tinade allt annat

nu är jag hemma i civilisationen igen. måste sägas att det faktiskt känns lite oskönt.
dels för att det var a blast every day in hälsingland. vi susade ner för backarna, hade papppåsar på huvudet och hörde hakkenbergenvrålen eka som om det inte fanns någon morgondag. men också för att jag och mina vadmuskler inte är så synkade just nu.

welliwell.

det finns ju positiva saker med att återvända också. man kan till och med nästan säga att jag återvände som en ny människa. det måste varit den järvsöiska luften som drog genom landet. men go me nu är jag i alla fall inte sysslolös fram till september om allt fungerar som det ska.

plus att jag plötsligt är blivande med umeå universitet.

va säger jag.
hur gick det här till.

jag måste fattat tycke för det där norrländska.