maaow.

jag är PÅRIKTIGT rädd. hörni. påriktigt-rädd.
ringde vårdcentralen i morse. beklamrar mig lite över att jag inte ringt för två månader sen. eller en och en halv. eller förra veckan.
nåja nu är det gjort och fem i tre skulle de ringa upp. förförförhoppningsvis får jag tid i eftermiddag. hinner inte annars. ni förstår jag har återigen startat en ny karriär.
igår.

så från och med onsdag har jag ingen sommar mer. eller jo. det har jag ju. men ingen helt fri. lite spänd på sommarschemat. hoppas på inte allt för många tidiga mornar. för jag och de där mornarna... naah. inget cooperativ där inte.
hursomhelst. vart? hoho. kan säga att jag är kollega. kollega. med mitt lilla fellowship.

nåja. back to sickness. rädd är jag för att jag helt påriktigt-tror att revbenen kommmer krackelera om jag hostar mer. vågar inte ens tänka på om ett ev hostanfall i klass med igår skulle dyka upp. då är det adjö till mina lungor.

hmf. okej. det ordnar sig. somehow. nu hem å äta frulle.